Glad midsommar!

Om än lite sent, med det är ju det här med internet på rummet...
Sommaren skulle officiellt börja i fredags med att vi skulle samlas för lite drinkar o samkväm på en av barerna runt hörnet. Detta gjordes o det blev lite hus-vin o en strawberry daquari (som brukligt är på just detta stället eftersom de smakar BOB jordgubbssaft!) o det hette som vanligt när jag gick hemifrån "jag får se hur länge jag stannar". Lauri hade en taskig hals o hosta så han blev kvar i sängen framför fotbollen.

Men efter då lite god dricka blev det såklart vidare till det första stället där man hamnade skrikandes i både Grease-medlyt, Country road take me home (som jag efter förra sommaren lovade dyrt i heligt att hata för resten av mitt liv) o säkert Summer of '69 skulle jag tro, hamnade uppe på ett podium o drogs sedan vidare till ett ställe som jag ännu inte vetat fanns för att sjunga karaoke. Så blir det när man har kul o är glad o säger ja till "vad som helst". Jag o min chef sjöng Waterloo o sen föreslog Eric att vi skulle sjunga duett vilket mynnar ut i - av alla "duetter" världen har att erbjuda - Hips don't lie... Så så blev det.
Vill tro att det finns kort på både det ena o det andra i nån stackars kamera på denna destinationen för tillfället...



Sen drog alla till fjortisstället nummer ett på bargatan, men eftersom alla drog dit hade vi ju givetvis s-k-i-t-k-u-l! Tittade dock på klockan till o från, o när den närmade sig halv tre o Terese frågade om nån mer skulle mer hem, så sa jag ja o tre nöjda flickor vandrade den korta vägen hem i midsommarnatten o jag låg i sängen kl 3 efter den nödvändiga duschen. O ja, jag började jobba kl fyra på eftermiddagen igår...

O jag som inte firat midsommar på ett par år, o framför allt glömt bort hur man firar ordentligt, kan inte minnas att jag har haft så kul sen man var liten o det var dans kring midsommarstången i stugan.

Ledig imorgon

Så vad gör man här halv tolv på kvällen före sovmorgon?
Inte är man ute o svirar iaf. (Det ska jag lite imorgon.) Jag har de senaste två timmarna suttit o tittat på youtube-klipp från bröllopet i lördags. Har sett The look från konserten, o lett käkarna ur led när barnen sprang in på skolavslutningsvis det sista, torkat tårarna vid Come what may, o varit bergsäker på att det Magnus Uggla skulle sjunga var Victoria - världens finaste kärleksförklaring. Vad ska man göra för att få Roxette o Peter Jöback att sjunga på ens bröllop? Måste man va kunglig? Fast det är klart, jag ska ju ha Moa, o det är ju inte fy skam precis :)
Vad har förresten herr Jöback gjort med håret? Det är ju årgång -98, nam nam!

Det var ju en salig blandning av folk som sjöng för dem, det ska sägas. O att de ser så genomlyckliga ut hela tiden. Så ända in i själen glad hoppas jag att jag också är om jag gifter mig. Fast utan femtielva miljoner personer som tittar på. Bra gjort att kunna ha det så avslappnat o glatt fast det är så många runtomkring.

Mmm, blev lite filmsugen nu efter konserten. Har jag Moulin Rouge med mig tro..? O själva sången Victoria satt jag o Magnus o diggade till ute på flygplatsen i söndags. Vi hade flera timmar mellan en flygförsening o det sista flyget på eftermiddagen o efter att ha konstaterat att vi inte kunde få fatt i en kortlek öppnade Magnus ipoden o började spela gamla 90-talsbitar. Bland annat hela Uggla - Alla får påsar-skivan, o vi sjöng med i alla texter o skrattade åt att vi visste att vitsarna skulle komma o började skratta innan rimmen hade sjungits. Inte ofta man stöter på nån mellan 20 o 30 som är lika insatt i Uggla-musik som en själv, så det var hur kul som helst. De där två eller tre timmarna blev inte så långa.

Men nu, efter att ha kollat in konserten, gråtit en skvätt av Sjöholm/Jöback o blundat under halva Nessum Dorma (pinsamt att ha så publikt internet här...) är det nog dags för sängen tror jag. I vart fall lägga mig framför TV:n o slösomna-in. Har en tidig dejt med tvättmaskinen imorgon kl 10 ;)

Internet på rummet!

Det vore nånting det.
Då skulle jag kunna meddela mig hela tiden. Nu måste man liksom släpa sig ner till baren på bottenvåningen, o visst det är trevligt när alla samlas där nere, men det blir liksom inte av. O när man väl är där nere så glömmer man bort allting man skulle titta på eller leta efter på internet o så slutar det med att man gör det man hade tänkt i fem minuter o resten sitter man bara av tiden tills batteriet dör. Det är klart, man kan ju socialisera under tiden, men jag har liksom alltid trivts ensam. Liksom min före detta sambo. Tror vi är lika på det sättet. Tysta ensamvargar som inte gör nåt större väsen av sig, men som kan tillbringa timmar i samma rum med att den ene tittar på en film o den andre läser en bok eller tvärtom, o va "ensamma ihop".
Men hade det funnits internet på rummet så hade jag kunnat meddela mig bättre. Om så bara för att säga att jag lever. Jag hade kunnat berätta om bowlingkvällen som vi hade för en vecka sen, men eftersom man inte har släpat sig ner på bottenvåningen så får jag göra det först nu.



Vi tre team som delar kontor i Rhodos stad var på bowlingkväll, många av oss iaf. O det var ju kul! Kände att andra omgången (efter ca 1 öl) var bäst... Får nog bli fler såna halvspontana kvällar. Nästa gång tar vi go-kart, sa vi! Om vi hittar nån hitom Lindos vill säga.

En annan grej är att jag har haft natt-telefonen i en vecka nu, vilket innebär att jag har undvikit att sitta på högljudda ställen samt att jag inte riktigt har kunnat få en hel natts sömn på ett tag. Första lediga natten är natten före jag har min första utflykt till Marmaris, så det lär inte bli så mycket sömn, det heller. Upp i ottan o dessutom är jag alltid lite extra på spänn första gången jag ska köra en utflykt. Hade ju den grekiska kvällen härom veckan, men jag vet inte om det räknas.

Jag fick i vart fall ett sms från mamma för en vecka sen om att det var penga-utdelning hemma o att det hade kommit in pengar på mitt konto. Jag tänkte att jaha, har det vart nåt bil-lotteri eller fotbolls-lotteri eller nånting på 100-årsfirandet kanske. 5:e-pris 300kr? Men eftersom jag inte kommer åt internet har jag inte kunnat kolla vad det var eller hur mycket det var.
Förrän nu. Hade inte min destinationschef suttit mittemot mig hade jag gråtit igen. Som jag gjorde förra gången när jag stängde in mig i Lauris badrum i Protaras o han fick komma o fråga om jag var okej. Jag vet inte hur man tackar för sånt här.
O det känns så dumt att fråga om jag får använda det till att åka på semester till Mexiko i vinter... Jag vet inte hur jag tackar för det o jag vet inte vad jag får använda det till. Förutom att bjuda på middag i augusti såklart, men mer då?
Har dessutom inte kunnat ringa o tacka på en hel vecka eftersom jag haft telefonen på natten o inte haft tid över på dagarna, gör mig ju till en ännu sämre människa...


Det har börjat bli rejält varmt här nu. Termometern i bilen när den hade stått i skuggan visade på 36 grader, o det verkar inte gå nedåt. Jag hade hoppats in i det längsta på att det inte skulle bli samma hetta som Medelhavet förra året, men det verkar bli det. Men: här fläktar det iaf! Überskönt!

Visa fler inlägg