Vill inte vakna

Inatt drömde jag om Astrid.
O jag ville inte vakna. Det är nåt av det mysigaste jag har varit med om, att det tassar på täcket, nästan ohörbart o så kommer det en precis lagom tyngd över bröstet när hon lägger sig tillrätta där ett tag, för att sen efter lite kelande lägga sig nere nånstans i gropen i täcket mellan fötterna så att vi bägge kan somna på rikigt.
Jag vet inte om jag kan ha nåt husdjur igen, det känns som det är lite förstört. Det skulle va som att byta ut henne o det är helt otänkbart. Inte för att jag tror att jag nånsin kommer att ha henne hemma hos mig där jag kommer bo, men det är min lilla speciella vän.

När jag vaknade försökte jag somna om, men har man somnat kl 19 kvällen före är det lite svårt att fortsätta sova efter kl 9. Men vi fick gosa lite innan jag vaknade iaf.

           

Sommaravslutning 2010

Så var det redan Kick Down.
Jag minns inte om tiden går lika fort i "verkliga livet" eller inte. Men den här sommaren har på nåt sätt flygit iväg. Så säger man säkert hela tiden om allt, men det känns som den har gått väldigt fort. Den var ju också en månad kortare än förra sommarsäsongen o jag har trivts bättre, även om jag under en period i mitten var nära att tänka tanken att möjligen vilja åka hem.
Det har varit en frustrerande sommar där mitt ständiga inre krig med städningen av mitt rum har tagit en allt för stor plats o där jag (vi) blev besvikna på en destination som vi hade sökt o ville till. Jag trodde verkligen att en så pass gammal destination skulle fungera bättre o att den har klarat sig så länge på det här sättet är för mig en gåta. Så det blir nog nåt annat nästa sommar. Mallorca? Det säkra kortet Gran Canaria? Eller det senaste vi pratade om - Sicilien?

Men men. Igår var det Kick Down för sommaren 2010. Dagen började med att jobba på kontoret för att klockan 12 börja förberedelserna för eftermiddagen genom en lunch på Yamas o sen till bussen för hemlig destination. Eftersom jag i princip delar rum med en av cheferna visste jag vad som var på g, men jag kör efter principen hör jag nånting från chefshåll har jag officiellt inte hört det, o hör jag nånting från guidehåll har jag officiellt inte hört det heller. Jag skickar inte information från den ena sidan till den andra.

Vi hamnade iaf uppe vid den antika stadion uppe på Monte Smith som reser sig över Rhodos stad.
Där möttes vi av Afrodite o Athena som var våra lekledare.



Vi blev indelade i team för att springa stafett o ha dragkamp. Det gick inte så bra för vårt team...

Sen var det bussresa igen o under tiden var det frågesport i bussen med frågor om allt från "vilket år förstördes det antika Kamiros?", "vilket av antikens sju underverk fanns på Rhodos?" eller "hur många ränder har Greklands flagga?", till "vem av era managers har bott i Madrid?", "vem av era managers har eller har haft en vikt på över 100kg?" (båda Lauri, jag har inside information) o "vem av era managers har haft ett jobb som inkluderade dans på bardisk?" (det var inte Lauri...).
Där tror jag vi klarade oss lite bättre...

Nästa stopp var Tsambika



där nästa deltävling var banana boat, o att då inte trilla av denna.

                      

Vi hade två tillfällen då det "var meningen" att de skulle välta oss, men tji fick de, vi åkte bara i en av gångerna ;-)


Team Herkules från årets Kick Down, en mix av alla destinationens team!

För den som ville kunde man sen också prova paragliding eller uppblåsbar soffa bakom en båt, o det var de som tog tillfället i akt, men det fanns också de som bara tog det roligt på stranden



Efter det bar det av till stan igen för dusch o ombyte o så småningom middag på La Bonita i Ixia, för att sen åka tillbaka till stan för det sista stoppet för dagen/kvällen Alexander. Det var säkerligen inte det sista stoppet för alla, men i vart fall för min del. Den andra Kick Downen i rad där jag ligger i sängen klockan tolv. Men den i vintras har ju den förklaringen att jag O Daphne skulle ta båten över till Gran Canaria nästa morgon. Den igår hade väl egentligen ingen annan förklaring än att det kändes som att det räckte för min del just då.
Trevligt umgänge, lite dans, ett par shotar o så en flaska vatten på det o så kände jag mig klar.
Det var också prisutdelning för det vinnande laget som blev Waka Waka, o priset var små nallebjörnar inköpta från leksaksaffären. Team Herkules gick det alltså inte så bra för...


varken jag eller Mikko vann, men det gjorde inte så mycket

Så det var en trevlig dag o jag var nöjd o somnade direkt när jag lade huvudet på kudden vid tolvtiden.

Visa fler inlägg