Långsam morgon

Idag gör Lauri sin sista jobbdag.
Det är också sista dagen i månaden, vilket betyder att han inte jobbar halvdag som annars, utan 8-16. Det innebär också att han va uppe redan lite efter kl 6, medan vi sov vidare (även om Felix stökade en del).
Det visade sig att vi fick ordentlig sovmorgon då Felix behagade vakna först efter kl 8. Sov länge inatt igen. Gott.
 
Han pysslade runt en stund i sängen innan vi gick upp, vilket han har börjat göra även efter dagsvilorna ibland. 
Han liksom bara sitter o pysslar med kuddar o grodor o kaniner o säger inte ett knyst. Man kikar i smyg genom dörrspringan o när han får syn på en spricker ett leende upp bakom nappen.
Charmör där.
 
När jag plockade upp honom ur sängen i morse kändes det som att klockan va ganska mycket mer än vanligt så vi tog bara av pyjamas o bytte blöja o så skrotade vi runt så (jag tog dock min pyjamas eftersom jag sover utan nånting) med välling i soffan o frukost till mig.
Mysigt.
Vi tog inte ordentliga kläder på oss på en bra stund. O vem säger att man måste det egentligen?
 
 
Idag va lovat både regn o åska efter va jag kan förstå, men än så länge varken ser eller hör jag nåt sånt (dock finns det pölar på gatan så det kan ha regnat tidigare) så vi kanske ska försöka dra oss ut på en promenad i eftermiddag ändå. Spciellt eftersom Lauri kommer sent (han skulle handla grillbart på vägen hem) o jag t.o.m ser blå himmel lite här o var.
Det va ju ett tag sen man fick en rejäl promenad nu, måste kolla så telefonen är laddad med nån dokumentär bara.

Mallorca som barnfamilj - utresan

Vi började resan på fredagen.
Vi körde till Tammerfors för att inte behöva hela lördagen åt att köra o pausa o äta. Nu kunde vi istället sova där en natt o sen köra raka vägen på lördagseftermiddagen. Passade Felix schema bättre (vilket ju är va man får gå efter nu för tiden).
 
Eftersom skötbord o micros inte är sånt man tänkt på förut när man vandrat runt på Helsingfors flygplats, hade jag nu kollat upp på förhand hur det stod till med den saken.
Enligt flygplatsens egen hemsida ska det finnas vagnar att låna, skötbord på de flesta handikapptoaletter o micros att låna på alla restauranger o caféer.
Redan här gick det fel.
 
Ett lekrum med micro o diskbänk fanns i ena änden, men eftersom vår gate va på helt andra sidan o det dessutom ju skulle gå att kombinera lånande av micro med att vi själva fick en kopp kaffe, vandrade vi närmare gaten så att vi va i närheten.
Inga barnstolar, ingen micro, Felix fick äta kall pasta ur en burk.
Mysigt.
 
Dom vagnar som finns att låna va ett stor galler man sitter på o såg inte alls skönt ut.
Eftersom jag ville minnas att Palma har stora sträckor att avverka innan man kommit till väskorna o ut från ankomsthallen hade vi med selen, vilket vi nu även använde i Finland. Annars vet jag inte va vi hade gjort. Bära hade man då inte orkat.
Så tips om man ska resa med barn via Helsingfors flygplats: räkna inte med att kunna värma mat, det finns inget skönt att transportera barn i, o handikapptoaletternas "skötbord" är en del av ett stenhårt handfat. 
Ej optimalt för 1-åring.
 
 
Felix somnade sen när planet lyfte o sov en stund.
Eftersom det ändå va 4 timmar som skulle avverkas blev det ju lite frustrerande under tiden. Sitta still är ju liksom inte hans grej. Men personalen va väldigt hjälpsam o gav oss våra matbrickor i omgångar så att en kunde äta o en kunde sitta med Felix.
 
 
När vi landade tittade han fascinerat ut genom fönstret o klagade inte alls på att nåt kändes i öronen eller att nåt va obehagligt. 
Väl inne i terminalen brydde vi oss inte om att leta upp eventuella toaletter, utan stannade bara på ett par bänkar o bytte blöja, o så upp i selen. Hjälp, va jag kan rekommendera sele på flygplatser känner jag!
Kändes som flera kilometer att gå, men väskorna plockade vi bara från bandet o bussen väntade på parkeringen.
 
Sen va det däremot vi som väntade.
O väntade.
En finsk guide kom o "sände" bussen efter ett tag o sa att vi väntade på ett par fler personer.
Otroligt missvisande.
Vi väntade på 75% av bussen.
Vi väntade på ett norskt flyg. Vi som varit med o jobbat fattade ju lite vad som försigick, men dom andra stackarna satt ju bara där.
 
När sen norska flyget kommit började dom beklaga sig över att hela deras sällskap inte fanns med på bussen.
O vi va bara så trötta på alltihop. Vi satt på tok för länge i en i princip tom buss för att ha landat så sent på kvällen. Nästan 1 timme med en 1-åring. Ej ok.
 
Bussen skulle bara till vårat hotell o även om vi laddade upp med att Lauri skulle springa in med passen o checka in oss föll vi på målsnöret ändå.
Alla norrmännen verkade resa i grupp o en person kunde lämna fram fyra biljetter med fem personer på varje biljett. O sen gjorde nästa person likadant i kön. O sen nästa likadant.
Till slut bad Lauri dom att snälla låta dom mindre sällskapen gå före om dom skulle hålla på sådär.
En äldre dam (som vi tack o lov inte såg mera av under veckan förrän vi väntade på bussen igen) tyckte att han va otrevlig o att vi alla va trötta, så kunde han inte bara tagga ner.
 
Nej.
Vi är trötta.
Vi har rest i nästan 1½ dygn.
Vi har ställt om klockan o för oss är klockan just nu halv två på natten.
Vi har suttit 4 timmar i ett flyg med en aktiv 1-åring.
Vi har suttit 45 minuter i en i det närmaste tom buss innan ni ens kom dit (o sen hade mage att beklaga er över att ni väntade på ytterligare personer) o totaltiden i bussen närmade sig en timme.
Vi har det yngsta barnet i den här receptionen (ja, det kortet har man väl rätt att spela?).
Kom för fasen inte o säg att du är trött, damen.
Fattar ni inte hur osolidariska ni är när ni ställer 3 pers i kö o totalt har 17 pers som ska fram o tillbaka till disken?
 
Så hade vi gjort oss ovän med norrmän också. En närmast omöjlig uppgift, men det lyckades vi med.
Men vi träffade många andra trevliga norrmän som väl framförallt Felix blev kompis med under veckan ;-)
 
Vi fick också extremt tacksam hjälp av gänget som redan va där, med att få allt av bussen o få väskorna upp till rummet.
O det va inte lätt att få Felix att somna den natten. Tror vi höll på till åtminstone halv tre (alltså halv fyra i våra huvuden), vilket känns som vi hade kunnat undvika med kortare väntetider o smidigare flyt (t.ex. kortare tid av bara sittande på bussen o mer sympatiska medresenärer vid incheckningen).
 
Nåväl. 
Första morgonen vaknade vi till följande (ovana vid så fint morgonljus!):
 
 
O semestern kunde börja!

En sån där dag

Gårdagen va en märkligt smidig dag.
Man kan ju tänka att efter nattflyg o sisådäriga tider hade det inte varit konstigt om vi hade haft en mindre bra o ganska gnällig dag.
 
Men icke.
Felix sov i 12 timmar på natten.
12.
Har hänt kanske två gånger i hans liv förut.
Själv sov jag också många timmar på raken o efter att kanske ha varit uppe o klappat lite under tidiga morgonen blev man närmast chockad när man såg att klockan närmade sig 9 utan att Felix vaknat.
God sovmorgon för hela familjen. Lauri hade tagit ledigt eftersom vi inte va helt säkra på om vi skulle komma hem i söndags eller igår, så det va liksom söndagsmorgonfeeling.
 
Däremot blev det lite stökigt i Felix säng när han fick snurra runt en del innan vi gick upp. 
Detta till följd av att han sovit i bara blöjan (i sin tur till följd av värmeutslag från medelhavsvärmen) o att det inte höll helt tätt när kombinationen nattfullt o tidig morgonbajs (ber om ursäkt för too much information) infann sig.
Men med så god nattsömn gjorde det ju knappast nåt :)
 
Dessutom har vi det ju så lyxigt att vi kan slänga i smutstvätt som vi sen kan plocka ut både ren o torr några timmar senare.
Så nemas problemas här.
 
Skrämde dock slag på mig själv när jag även slängt in bävern i maskinen o sen ställt den att torka... Vem va det som stod där o glodde liksom?
 
Efter den goda natten kanske man kunde vänta sig kortare dagsvilor eller svårare att komma till ro. 
Men icke.
Inte överhuvudtaget.
 
Gick supersmidigt att somna båda gångerna, även fast man va ganska upp i varv.
Tutte i munnen, kaninen i handen o upp i knät.
Zzz...
 
På bra humör va han också (förutom när man inte får som man vill, då skriker man o dunkar nävarna i bordet o mamma bara skrattar åt en, va elak hon är...) o vi hade liksom en mysig dag medan regnet föll utanför o därmed byggnadsarbetarna utanför tvingades lysa med sin frånvaro under större delen av dagen. Bonus!
 
På Mallorca kom han vid några tillfällen gåendes med sina nya skor i handen o ville komma upp i knät o få dom på fötterna.
Han gjorde likadant igår, haha. Vet liksom inte va han vill med det. Han går inte till ytterdörren eller så, han bara har skorna på sig o går runt en stund.
 
 
Gårdagskvällen blev dock sen för föräldrarna eftersom man va tvungen att sitta uppe o titta på sista EM-matchen o efterföljande ljuvliga bilder. Gåshud när den stora Vulkanen kom!
Tänk så bra det kan gå när man har ett helt lag i en lagsport, o inte bara hänger upp allt på en person (läs: exempelvis Sveriges behandling av en trademarkad anfallare). Heja Island!
Visa fler inlägg