Mamma-Felix-dag

Igår va det tomt på förskolan.
O vi hade en extra ledig dag så att säga. Igår va det bara jag o Felix från det att Lauri åkte strax före 9 tills det att han kom hem vid 18.30.
Det har vi aldrig längre så det va riktigt mysigt.
 
Saker vi hittade på under dagen:
- jobba fram kindtänder
- käka tvål
- klappa händerna när vi är riktigt glada
- åka o handla på blanka förmiddagen, så skönt utan folkstockning!
- skriva återkoppling på studieuppgifter
- gå promenad till Ingelsta o springa av sig inne på Stadium
- under samma tillfälle smajla upp sig åt varenda personal på plats
- fixa myshörna i Felix rum
- läsa Pettson o Findus
- titta på Saltkråkan
- skrattas o kramas o mysas
 
Det va helt ärligt så mysigt i själen när jag lade Felix för kvällen.
Vilken fin dag vi har haft, tänkte jag, glad i hjärtat.
 
 
Att börja jobba är verkligen nåt av det bästa jag har gjort.
Det är ju ett så oerhört roligt och stimulerande jobb i sig, men att få ha en vanlig jobbdag gör att jag kan längta hem o orkar va en sån mamma jag vill vara.
Jag kan riktigt höra hur folk mumlade åt varandra utanför Stadium igår när Felix blev nertvingad i vagnen igen eftersom det körde bilar utanför. Jag kan höra hur dom mumlar "En sån fin mamma, att hon orkar prata så lugnt o fint med ett så hysteriskt barn".
Det va i ca 7 sekunder han va hysterisk o det va ungefär dom enda 7 sekunderna på dagen vi va osams, men jag kände att jag kunde prata o agera precis så som jag alltid har velat.
Jag har inte alltid orkat det. Långt ifrån. Oerhört långt ifrån.
 
Förut hade detta bara varit en dag i mängden där jag inte alls orkade bry mig.
Nu va det en dag som blev jättefin o jättemysig.
Somnade med mycket tacksamhet i hjärtat igår kväll ♥