Avslappning

Att slappna av är inget bra alltså.
Det kändes verkligen att man gjorde det i fredags, o då bröt dunderförkylningen ut.
Statistiken inlämnad, den som varit ett sånt hemskt stressmoment i tre veckor, o så släpper man ner axlarna o bam!
Tur att vi fick trevligt sällskap under helgen, så blev det inte helt så tungt med Felix.
 
Det blev lek, presenter (TACK OCH KRAM OCH PUSS!!!!), bad o rännande ute i Ingelsta - till dom flestas förtjusning. O det blev inledning på Mellocirkusen där visserligen en riktigt bra grej gick vidare, men där det också visade sig att vi om en månad bl.a. ska få titta på lipsynkande o Roxbury-vickande pojkar i tvivelaktiga kläder alternativt inga kläder alls.
Kommer icke jubla åt detta i Linköping...
 
Hur som helst känns meningen med livet just nu att bli kvitt denna förkylning.
Matt o trög är man, kan inte andas överhuvudtaget utan nässpray, grötig i huvudet o irriterad på mig själv när man inte kan va på tårna o steget före när man jobbar med studenterna. För att inte tala om processen att springa efter Felix för att få på kläder o komma iväg till dagis. Pust. 
Jag plockar av o på mig kläder, koncenterar mig på att andas o det ligger snorpapper över hela stället.
 
Känner mig också bokstavligt talat snuvad på flera nätters god sömn. I helgen sov mamma i Felix rum o dom två efterföljande nätterna har han inte gett ett ljud ifrån sig. Jag har däremot snorat hela natten o inte alls sovit, o det känns riktigt irriterande att veta hur många timmar jag faktiskt kunde ha sovit.
 
Till största delen har Felix faktiskt samarbetat.
Vid ett tillfälle sa jag t.ex. att nu ska vi gå o byta bajsblöja (vilket brukar innebära en oerhört krävande stund eftersom det inte alls är roligt att ligga still), varpå han tar mig i handen, springer genom korridoren bort till sitt rum o slänger sig på lilla skötbädden. O ligger där så snällt så.
Jösses.
 
Så.
Igår lyckades jag ändå med bedriften att göra allt klart så att jag resten av veckan kan jobba hemifrån. Arbetet går också ut på 100% läsning, vilket ju kan göras ståendes, liggandes, sittandes eller på huvudet om så skulle behövas.
O ikväll kommer Lauri hem så då har jag planerat att bara släppa precis allting.
 
Men!
En oerhört stark ljusglimt i sjukliga tillvaron kom under gårdagen:
 
 
Tjoho! Ett presentkort hos mitt nya beroende o jag började redan göra en inköpslista i huvudet :D
 
Nu ska jag lägga mig på soffan med en tekopp o läsa intervjuer.
#1 - - mamma:

Grattis igen, glömde fråga hur mycket var presentkortet på
KKKKKKKKRRRRRRRRRRRAAAAAAAAAAAAAAMMMMMMMMM

Svar: Tror det var 500, ska se om jag minns rätt när det kommer i brevlådan 😉 kramkram!
m a r i a