Det är sent

Det är natt.
Klockan är typ midnatt. O jag har traskat upp för att få ur mig dagens mindre känslostormar. Länge sen jag gjorde nåt sånt, men känner att jag inte kan sova annars.
 
Idag va en konstig dag.
Hela familjen började dagen samtidigt, gick i gemensam trupp till förskolan o tog spårvagn till jobb o buss. Sen gick det bara utför. Tills det va kväll.
 
Jag satt med statistik i Linköping några timmar på förmiddagen. O det är verkligen hemskt.
Dag 3 av kursen började jag nästan gråta o ville bara springa rakt ut ur salen. Fattar ingenting. O som allting läggs fram förstår jag inte va jag ska ha det till heller.
Jag trodde det skulle syfta till att va inbjudande o intresseväckande med forskarkurser. Den första i höstas gjorde en liksom nyfiken, men det gör då rakt inte den här. Jag vill som sagt bara springa därifrån.
 
Under eftermiddagen va jag på en disputation där stämningen när jag lämnade salen va lite för tät för min smak. Inte alls lika trevlig atmosfär som förra gången jag va på disputation o kunde tänka "jaha, va det inte värre, nämen då kan man ju disputera också!".
Idag lade jag samman statistikpaniken med stämningen på den disputationen o kom inte fram till nåt annat än att börja fråga mig själv va i hela friden jag håller på med.
Existentiell kris på bussen hem?
 
Lägg också till det telefonsamtal jag haft på lunchen med journalisten som kontaktade mig för ett par dagar sen. Som jag självklart tycker kunde gått bättre.
Lägg också till att min lunch va en banan.
 
Efter att ha hämtat Felix från förskolan, o fortfarande inte hittat den försvunna tröjan btw, insåg jag snabbt att ingen kanal kunde väljas på TV:n hemma. Alla visade bara samma.
Direktsändning från USA, land of the free no more, där man idag har valt att installera en apelsin, tillika öppet sexist o rasist på en position vederbörande är totalt okvalificerad för. Jag är på riktigt ledsen, arg, förtvivlad o förbannad på hela grejen. Jag mår fysiskt dåligt o jag kan inte ens följa alla bra amerikanska talk shower som naturligtvis har snabba o fyndiga repliker (som jag brukar uppskatta).
 
O så lägger vi på detta en Felix som plötsligt matvägrar o kastar skedar o mjölk på govlet.
Vi som skulle ha gjort nåt mysigt innan kvällen. Åkt en sväng med bilen eller hoppat i badet. Nu gjorde vi ingenting.
Men ingenting dög heller. Förutom att sitta med tutte o kanin. O titta på Bolibompa i sin fåtölj.
 
Ljusglimten kom ju vid åttasnåret på kvällen när ost- o dipkvällen började tillsammans med På Spåret.
Men säg den glädje som varar, för idag slog vi bara ena tävlande laget...
 
Nåväl. Imorgon (eh, idag?) får vi ta nya tag.
O jag har hört att apelsinen inte hade tänkt börja jobba förrän på måndag ändå (visste kanske inte om att helgledigt inte gäller på den posten, va vet jag?), så förhoppningsvis hinns inte världen fuckas upp förrän tidigast på måndag då...
 
Vem kunde veta att en så fin morgon skulle bli en så konstig dag?
#1 - - mamma:

Nya dag, nya möjligheter :)
KKKKKKKKKKKKKRRRRRRRRRRAAAAAAAAAAAMMMMMMMMMMM

Svar: Ja, så får man ju tänka :) puss och kram!
m a r i a