Hittat under nattduksbordet

Det är ju inte sant vilka guldgruvor som gömmer sig här o var.
I ett gammalt anteckningsblock hittade jag idag citat från säsongen på Teneriffa W09/10.
 
Citat som idag väl inte är så roliga bara tagna ur tomma luften, men där o då (o när man minns det såhär i efterhand!) var det verkligen helt outstanding. O man är idag väldigt tacksam o glad att man faktiskt skrev ner dom.
 
Exempelvis:
 
Tiina: Shit happens when you party naked!
 
Lauri: Välkommen till charkdisken!
 
På flygplatsen:
Tysk gäst: Var är buss 53?!?
Malene: Vi är inte från Tyskland.
Tysk gäst: Det är inte jag heller, jag är från Polen.
 
Mette: Tuta! Tuta!
 
Under spypaus, i karnevalsbussen på väg hem från Santa Cruz:
Therese: Christian, har du toapapper?
Niklas: Du kan ta ett av mina bröst!
 
Puben, kvällstid:
Zandra: Did you know that snails only have sex once in their lifetime, but that it lasts for 24 hours?
Jesse: Kinda like me!
 
Stina: I'm a lesbian bussdriver!
 
Mumin: Ooo mitt pannludd! Mitt fina fina pannludd!
 
Ja, karaktären Mumin är alltså den tecknade...
 
Men vilken säsong det var! Ljuvliga minnen :-) Inte konstigt att man i svaga ögonblick längtar tillbaka. Alltså till just den säsongen med just dom människorna just den vintern...
 

2 november 2008

Idag är det exakt 5 år sen jag satt på ett blått plan
som efter ett antal timmar landade på Reina Sofia.
Daphne stod uniformsklädd o fin o vinkade när jag kom ut i ankomsthallen o jag tyckte att min chef var nåt av det snyggaste jag sett i verkliga livet. Speciellt på lördagar, skulle det visa sig, just innan han rakade av sig all stubb för den propra looken han var ute efter på flygplatssöndagarna.
 
Dagen efter hängde jag i hasorna på kollegorna hela dagen o avslutade med en sväng runt Cristianos i en bil med Åke o Lauri, där man spelade Creed i CD-spelaren. Skandi-guiden hade mer att göra på sista hotellstoppet så det blev så att jag o Lauri satt o pratade en del.
 
Var det redan där historien började skrivas?
Eller var det på en icke helt bilbred strandpromenad nedanför Buenavista?
Eller på väg in till skitunderhållning i form av musikalafton där vi bestämt oss för att ha roligt vid vårat bord?
Eller var det när Lauri inte gav sig när jag skulle spela nonchalant o han vägrade hamna i ett "tänk om..."-läge?
"I don't want to spend the rest of my life thinking 'what if...' ", sa han.
Eller var det när hans roomie sa åt mig att sluta tänka, o bara göra? Känns det rätt så gör det.
 
Blek o intryckstagande nånstans på Torviscas strandpromenad första kvällen.
"Det ska bli bra, det här"
 
O det blev det ju.
Hon som sitter där har ingen aning om vad som precis ska komma hennes väg.

3 år av mitt liv

Hur summerar man 3 år av sitt liv?
Hur summerar man en paus som skulle varat 6 månader o som ledde till att livet tog en vändning o att jag ska ta min packning o följa min man över havet?
Hur summerar man nånting som tog sin början när jag just tagit mig upp från rännstenen o lärt mig krypa, o som nu avslutas när jag fått flyga högt över både kanarietallar o kefaloniska cypresser?
Hur summerar man ett så speciellt kapitel som man kommer skryta om för barnbarnen?

Jag kan ju försöka...

19 augusti 2008 parkerade jag bilen bakom Skövde resecentrum tidigt på morgonen o tog X2000 till Stockholm o Söder för intervjudag. Jag tog det inte alls allvarligt men jag fick ändå se de turismstuderande raderas en efter en o petit moi blev kvar till den induviduella intervjun på eftermiddagen. Minns att jag var mest intresserad av OS-finalen i höjdhopp som de visade i foajén.
Efter det blev jag erbjuden platsen på kursen i Bahía i september o listor med för- o nackdelar skrevs. Det blev ett JA till kursen som varade mellan 17 september - 1 oktober o det blev nattbad, festnatt i Playa del Inglés, 100 nya bekantskaper o två veckor boendes tillsammans med Daphne. 
         

Där bad jag om två saker. Dels att jag skulle få åka hem emellan så att jag skulle kunna följa med på 50xflera-resan till Rom o dels att de inte behövde skicka mig till Thailand. Det var ju så många andra som ville dit. Det gick bra att skicka mig till Teneriffa. Jag gillar Los Cristianos, sa jag.


Säsong 1 - jag blir kär.

Playa de las Américas, Tenerife

2 november landade jag på Reina Sofia o blev mottagen av Daphne som omedelbart uppdaterade mig på vem som sov i vilken säng samt vem som bytte säng mest. Med andra ord vem man skulle akta sig för. Eller ja, i mitt fall, var man kunde äta tårta. Det var ju trots allt det jag åkte dit för till en början... ;-)
Jag rivstartade med att åka ön runt + med båtar o ubåtar + grannön Gomera. O jag blev kär.

Den första kärleken heter Las Cañadas.

Trots alla turistbussar är luften fantastiskt klar o får man hemlängtan ligger där snö mellan november o mars.

Den andra kärleken heter Lauri Tapani Oittinen.

Talesättet att det är när man slutat leta som man hittar det, verkade stämma för oss båda o vi bestämde efter ett par månader att de kommande säsongerna är det mindre viktigt var vi hamnar o mer viktigt att vi hamnar på samma ställe.

Vintern 08/09 blev ett enda läsmaraton blandat med HIMYM-tittande o mycket tid spenderad i "den vuxna lägenheten".


Säsong 2 - frustration.
Agia Napa, Cypern

För den första sommarsäsongen sökte vi Portugal (som är litet) o två riktigt stora destinationer som säkra kort för att hamna på samma ställe - Alanya + Kreta. Det funkade ju inte riktigt som bekant o det hela slutade med ett extraordinärt drag uppifrån där vi båda hamnade på varsitt Blue Village på Cypern. För det första - vad ska Lauri göra på ett barnhotell? För det andra - vad ska JAG göra på ett barnhotell? För det tredje - varför placera lägenheterna på bargatan?

Det blev ett par riktigt roliga party-tillfällen under sommaren o jag hade ett fint team, men den tillbringandes mestadels antingen frustrerad o arg i min lägenhet eller avslappnat o med ångest för att åka tillbaka till Napa, i Lauris lägenhet i Protaras.
         
Mars - oktober 2009 var trots rikigt fina kollegor, en väntan på att "komma hem".


Säsong 3 - den bästa säsongen.
Playa de las Américas, Tenerife

"Hem" kom vi så 11 oktober, en söndag. Vi hade bett om att bo ihop, vilket vi också fick. Oro Verde 511 var lägenheten alldeles ovanför högtryckstvätten som startade 07.03 varje morgon, men den var rymlig o fin o en ugn såg vi till att hyra så att vi kunde göra scones o värma pizza. Den första "riktiga" lägenheten där vi trivdes hur bra som helst, o då var ändå inte lägenheten nånting mot vad som skulle komma året efter.


Säsongen var min absolut bästa pga att vi bodde så bra, o jobbade med så pass många fina kollegor. Kvällarna på puben var oändliga o avstickarna till In&Out o bowlingen - eller varför inte Gran Canaria - var bara grädden på moset. Denna säsongen var den bästa tiden i mitt liv sen Linköping.
           

Att den sen var extra rolig med besök, o extra intressant med extraordinär avslutning i form av askmoln, gjorde ju inte säsongen mindre minnesvärd!



Säsong 4 - första gången i Grekland.
Ixia & Rhodos stad, Rhodos

Säsongen var betydligt bättre än sommaren innan, men fortfarande fanns grus i maskineriet i form av hotellrumsboende samt de förbannade grek-strejkerna. O det var ju inte Teneriffa, det var det ju inte...


Säsongen bjöd på trevliga kollegor, nära avstånd till bargatan (vilket gjorde att man faktiskt kunde gå med på den där enda drinken o sen gå hem), tysta nätter till skillnad mot Agia Napa, samt lite vind o ingen kvävande luft som på Cypern. Dessutom första dyket med tuber i havet o trevligt besök igen!
         

O smart nog utnyttjades semestern på plats genom en vecka i Alanya med Daphne!



Säsong 5 - det lider mot sitt slut.
Los Gigantes, Tenerife

Efter den omedelbara besvikelsen över att inte "komma hem" till Américas föll saker o ting på plats fint i Gigantes. Det var ett bra steg i en så liten ort o med en så underbar lägenhet, mot det som ska komma senare. Det tråkiga med säsongen var att man inte träffade kollegorna så mycket som man var van vid, samt att den blev en enda lång väntan på februari när semestern denna gången skulle utnyttjas i Mexico.
             

Det som var kul var att man nästan levde ett "vanligt liv", att man kunde jämföra solnedgångar varje kväll o att vi gjorde några små avstickare i form av hotellnätter på lyxhotell i Alcalá o spahotell i Puerto de la Cruz, samt en långweekend i Madrid. Att vi inte gjort det mera tidigare!
                    

Samtidigt börjar det bli väldigt klart för mig att sommaren nog kommer bli sista säsongen.


Säsong 6 - evig väntan.
Skala, Kefalonia

Efter en mellanlandnning hemma på hela två veckor med innehållande vappu i Finland står jag åter på grekisk mark o jag vet att det är sista säsongen som nu startar. Steget från lilla Gigantes till ännu mindre Skala känns naturligt o som ett steg på vägen. Vi är totalt 6 personer på hela ön o det är just vad vi har velat prova sen första sommaren 2009.


Med detta kommer ju dock problemen med avsaknad av tex internet o rutiner, samt att man är tillbaka i strejkernas land.

Det är en fantastiskt fin ö, men sommaren blir en väntan där vi är helt klara med vad vi ska göra hemma i Norden o vi periodvis får turas om att motivera varandra till att kliva upp ur sängen varje dag. Längtan till det riktiga livet är nu stor o planerna för framtiden är minst lika stora.
         

Det blir dock en fin sista sommar med fina kollegor o där både jag o Lauri får fint besök hemifrån. Jag är glad att jag trots allt fick se en del av det Grekland som alla svenskar pratar om!


26 juli 2011 sitter jag på sista planet hem till Sverige, nästan tre år efter det att äventyret började.


O nu.
Nu är det dags att trycka bort paus-knappen, dra igång play igen efter tre år under vilka livsaptiten växt till sig, o packa upp o packa ner en sista gång för ett tag framöver hoppas jag. Nu har jag tre "praktiska" veckor framför mig innan också Lauri följer efter hem till Norden.
Min nästa biljett har start från samma plats o datum exakt tre år efter det att äventyret började. 19 augusti 2011 går X2000 åter från Skövde, men denna gången ska jag till Arlanda med två resväskor o ta mig över Östersjön.
Då ska vi på lägenhetsjakt i Helsingforsområdet o troligen (who are we kidding?) IKEA-besök o sen har vi bara resten av vårt liv kvar.
O jag ser fram emot det med spänning, glädje o hjärtat fullt av kärlek.



"Come what may"
"för dit du går, går också jag"

Visa fler inlägg