Mamman känner sig mobbad

Idag har vi veckohandlat på Maxi.
Allt bra, ingen särskilt krånglande pojk o vi kom hem med det vi skulle.
 
Jag hade bestämt att vi skulle köpa ett paket med dom "nya" Pampersblöjorna, eller i vilket fall den sorten som ska ersätta våra delvis life savers till nattblöjor.
Vid blöjorna va det nån kampanj med rabattkuponger o prover av byxblöjor o den sorten vi nu tvingas gå över till eftersom man helt enkelt slutar tillverka den enda sort som åtminstone vissa nätter hjälpt oss med att slippa dyngblöta mornar.
Hur som. Den sorten skulle vi ju ha så jag började småprata lite med damen som stod där o frågade va hon hade. Byxorna hon erbjöd är för oss inte intressanta i vilket fall, men den andra sorten frågade jag om.
"Är det dom som ska ersätta dom lila?", frågade jag.
"Nja, det är dom som är på reklamen", blir svaret.
Inte va jag frågade, men fine.
"Här har vi prover", säger damen o räcker över ett par i storlek 4. 
En storlek vi använde senast för 1½ år sen ungefär.
"Finns det bara i 4:or?", frågar jag. Vänligt, ska tilläggas.
"Ja...". Kastar ett öga mot Felix i vagnen. "Är hon förbi det?"
Jag förstår inte frågan.
"Behöver hon större?", fortsätter damen.
"Ja, alltså vi ska ha 6:or", säger jag förvirrat o plockar upp ett helt paket som vi ändå skulle ha.
Felix sitter i vagnen i cirka helgrå outfit o grön keps. Så ok att han får va tjej för en stund.
"Oj, är det en liten knubbis", säger damen o skrattar.
O jag vet inte va jag ska säga så jag rycker åt mig en rabattkupong o går därifrån med mitt paket.
 
En knubbig tjej är det alltså som enligt damen sitter i våran kundvagn.
Jag är fine med att man inte vet om det är en tjej eller kille när dom är 2 år. Framförallt när dom sitter i någorlunda könsneutral outfit o är fullt påklädda.
Men jag är inte fine med att det är en knubbis.
Inte när vi slutligen fått alla siffror rätt på BVC (efter hösten där längdmätning i det närmaste kan liknas med misshandel) o han ligger där han ska på den där förbaskade kurvan.
Inte när ungefär hälften av bilderna från hans första månader i livet är såna jag inte kan titta på för att han ser så mager ut. Eftersom vi tvunget skulle delamma från mjölk som inte fanns istället för att bara häva i honom ersättning som han gärna åt.
Jag är inte fine med det.
Tala om att sätta fel person på fel plats.
Ska man sälja blöjor ska man väl ändå sätta nån person där som kan småprata med blöjbarnsföräldrar utan att stampa dom på fötterna.
 
Summa från dagens veckohandling således:
- flera rabattkuponger, pant o bonuscheckar gav ca 100kr billigare matkasse
- en ledsen mamma som riktigt kände hur hon hoppade framför sin son o med ett lejonryt spände ögonen i den mobbande damen
 
Världens mest perfekta barnkropp om man får va lite partisk

Var är partyt?

För andra året i rad vann fel Eurovisiontruddilutt.
I år va jag inte lika negativ som förra året, när jag verkligen tyckte (o tycker fortfarande) att det va rent gräsligt. Men ändock.
Hur sprutar man konfetti när det inte finns tonartshöjning, refräng eller final? Svar: man sprutar det innan o efter sången, icke under. Eftersom det är så händelsefattigt att det inte finns tillfälle att göra det.
 
Det va ingen dålig låt. 
Det va en fin låt.
Det va en annorlunda låt.
Men efter förra årets extrema antiklimax med deprimerande avrundning hade det väl ändå varit för jädrans trevligt med lite partystämning?
T.ex. en färgexplosion som tagen ur Aquarius o en streetdansande apa i samklang med veckans skönaste gung?
I detta hushållet har Italien varit solklar o ensam favorit i flera veckor o ingenting ändrade på det under gårdagen. Jag röstade flera gånger. Vilket ju hjälpte föga.
 
Det trevliga i det hela är såklart att det va roligt för Portugal att vinna för första gången, plus att man förhoppningsvis kan vaska fram nåt annat som ledare av nästa års spektakel, än dom tre pinsamma nissarna vi har fått dras med i veckan. Vi har suttit med kuddar som växelvis ögon- och öronskydd.
 
För att påminna om hur finalen hade kunnat se ut har jag utan större ansträngning letat upp gårdagens framträdande. Kan meddela att konfettin had sprutat kort efter Namaste! Allez!
 
 
För övrigt i helgen har vi haft "hygien på förmiddagen" som Lauri kallade det. Felix fick hoppa i badet eftersom vi av nån anledning inte får till det på kvällarna nu för tiden. Gröten har varit krånglig det sista o det har tagit tid vid matbordet. Vill tro att det har att göra med att vi har försökt få i honom vanlig havregrynsgröt tillsammans med tonvis av gammelmorfars goda äpplemos. Vi har ju kört Sempergröt eftersom vi inte hittar Nalleflingor i Sverige, o nu kommer vi liksom inte tillbaka till "riktig" gröt.
Igår bytte vi tillbaka till "bebisgröt" o det gick ju mycket bättre, så vi får väl köra det ett tag till då.
 
Fast numera står det 2 år på både vällingpaket o gröt. Snart en tvååring i huset alltså, huamej.
 
O de vuxna i hushållet hoppade också i dusch o rakade huvudet (upp till var o en att avgöra vem som gjorde vad) under förmiddagen eftersom vi ska se någorlunda acceptabla ut under husvisning. Nr 6 i ordningen än så länge om jag räknar rätt.
 
I övrigt lugn helg.
 

Att googla "vattenblandare"

Det här med husletande är intressant alltså.
Jag förstår ju att det nåt av det mest stressande man gör i sitt liv (har jag hört) eftersom vi ungefär hinner flytta in o möblera ungefär alla hus vi ser på hemnet o sen även tittar på i verkligheten.
 
I söndags va vi o tittade i ett badrum där det fanns separata vred för varm- o kallvatten i badkaret, varpå jag i måndags morse satt o googlade o bläddrade igenom vårens Biltema för att se va en ny vattenblandare kunde kosta.
Plus att jag redan hade börjat byta ut skåpsluckorna i huvudet.
 
Nu har Lauri redan planer på ca 60 kvadrat tom källare som vi ska titta på nästa helg. Om det huset inte hinner försvinna, det har vi redan hunnit va med om. Han vill bygga gästrum o bastu i garaget.
Eftersom vi bara har bott i hyserlägenheter förut o bara "tagit va vi får", kommer det fram intressanta önskemål nu när man lite mera letar efter specifika saker eller tänker specifika renoveringar.
Jag är uppväxt med badkar o garage. Känns självklart att man ska ha. Speciellt som Felix älskar att bada.
Lauri är uppväxt utan badkar o eventuellt med carport. Han förstår inte alls va man ska med badkar o garage till.
 
O det går ju att kompromissa med just det, så det känns inte jobbigt som så.
Men t.ex. i ett hus va enda tvättmöjligheten en halvmöglig duschkabin som va ställd på källargolvet.
I en sån sätter jag inte Felix. Så där hade jag t.ex. vägrat att flytta in utan att renovera, o vi skulle gärna vänta med eventuella renoveringar.
Men man kan ju inte få allt.
Så bara det finns omögliga tvättmöjligheter o nånstans att ställa bilen så löser det sig nog.
Nästa hur vi ska titta på är så nyrenoverat att bruksanvisningen ligger kvar inne i ugnen, på bilderna.
 
Jaja.
Vi kommer säkert hinna möblera många rum o förlora många budgivningar innan vi är i hamn.
Eller, som jag tänkt o Lauri sagt högt - det vore ju typiskt oss att bara promenera in i ett hus, lägga ett bud i köpa huset. Det är ju så vi brukar göra.
Däremot tror jag faktiskt inte att just den här biten av vår tillvaro kommer gå till som allt annat.
Vi får se var vi hamnar.
 
Visa fler inlägg