Pjuh!

Då va åtminstone nånting ur världen.

Eftersom jag hänger i Linköping på statistikkurs nu för tiden har ett rejält stressmoment varit att jag inte är på plats i Norrköping. När det är deadlines o saker som ska skickas in o bokas o måste göras i just Norrköping.

Men nu så.
Under gårdagen när jag startade ännu en ny kurs (sååååå mycket intressantare o mer relevant, en så härlig känsla det va!) passade jag på att fixa vissa delar o i morse åkte jag in till stan igen för att fixa det sista steget innan jag fortsatte till Linköping för grupparbete. Som för dagen hade sällskap av en 1-åring, mysigt.
Hade för övrigt ingen aning om att ettåringar kunde va så stilla 😂

Så nu är det ju bara två uppgifter kvar som ska göras över helgen - när jag alltså inte ska vare sig va hemma eller jobba.
Hej o hå.
Men å andra sidan ska vi ha riktigt trevligt o musikaliskt i helgen! ❤

Dagens "check" - inskick o anmälan klar till europeiska reumakonferensen i juni

Onsdag i punkter

En förkortad version av dagen.

- Felix o mitt alarm börjar låta ungefär samtidigt, 7.30 o sovmorgon tjoho!
- i vanlig ordning pisseblött i hans säng, inte så tjoho... men det hade åtminstone inte gått igenom dom dubbla underlakanen.
- familjen äter frukost o Felix väljer att ha en sån dag där man oerhört högljutt protesterar när nån (läs: undertecknad) går genom dörren o han själv inte riktigt är färdig för att gå än.
- läser ut julklappsbok på bussen till Linköping - braaaa!
- har dag 3 av statistikkursen o är på riktigt nära att börja gråta (ej överdrift, fick bita mig i läppen under ca halva föreläsningen). Hela kursen kunde lika gärna ha varit på ryska eller zwahili, fattar absolut ingenting.
- hittar ett mejl från en journalist som är nyfiken på min färskt publicerade artikel - coolt!
- äter jambalaya till lunch, har spanat in den just idag sen jag såg den på menyn i måndags o är nöjd efter maten.
- fortsätter i hopplösa sifferträsket under eftermiddagen o känner hur pannan ligger i så djupa veck att en huvudvärk oundvikligen kryper allt närmare.
- sätter mig på bussen till Norrköping i hopp om att den kanske kanske just idag kan va framme i tid så att jag kanske kanske kan få hämta Felix i mer normal tid än igår (då slog hela följsamheten i bytena helt fel)
- får ett sms om att vi har paket att hämta (förhoppningsvis innehållande åkpåse o vantar)
- halleluja, bussen är i tid!
- hämtar en glad Felix från förskolan men får gå därifrån med mysteriet "den försvunna collegetröjan" fortfarande olöst.
- hämtar paket på vägen hem, innehållande påse o vantar.
- kliver innanför dörren alldeles svettig med barn på armen, dator på ryggen o paket i näven, o nån bestämmer sig för att matvägra.
- får till slut i mig lite kaffe i smörgås o så börjar Bolibompa.
= korta stunder av lugn, så länge draken är i bild...

I skymning o på buss

Siffror o sovande

Ja, så va det statistikkurs.

Skulle kunna skriva nåt halvt desperat o elakt men jag nöjer mig nog med att återupprepa att det är inte min grej, o lägga till att efter bara två dagar snurrar hjärnan mer än lovligt. Fattar inte hur den här kursen ska klaras...

Däremot går det bättre med sovandet hemma än väntat.
Måste ha varit nån typ av understimulering i helgen när det tog sån tid att somna, för igår va det då inga problem. En dag på förskolan o så ett bad där vi plaskade bägge två gjorde susen - för igår kväll åtminstone 😉
Stensov på 10 minuter.

Jag däremot hade jättesvårt att komma till ro.
Tror det hade att göra med att jag skulle upp till en tidigare buss o skulle ta spårvagnen redan 06.29 o funderade på om klockan skulle ringa o sånt där onödigt.
Plus att det som sagt redan snurrade i huvudet av gårdagens introduktion i siffrornas värld.
Men då blir det säkert lättare ikväll när man förhoppningsvis stupar lite lättare...

Nu hoppas vi att bussen till Norrköping hinner fram till spårvagnen så att jag inte kommer alltför sent till hämtningen.

Idag blir det nog också duplo 👍

Visa fler inlägg