Läsa

Vi sitter ganska mycket med böcker för tillfället.
Jag tycker enbart att det är mysigt eftersom jag själv är boktokig (så även Lauri) o vill gärna att Felix blir intresserad och bokvan.
 
Det är djurläten som är populära.
Eller också började det med att vi råkade ha fått flertalet böcker med djurbilder och djurläten, och det bara var roligt när det lät.
Hur som helst har vi spunnit vidare på temat och jag själv tar tillfället i akt så ofta man kan o påminner om va hunden eller kossan säger.
 
På vår promenadrunda passerar vi alltid en hund som skäller nåt så vansinnigt i sin hundgård (hur står grannarna ut??) så jag har börjat påminna när vi går förbi: "Va säger hunden? Voff voff säger hunden!".
 
 
En bok (införskaffad på bokrean) har vartannat uppslag med en ganska tom bild och änden på en svans med frågan "Vift, vift, va är det?" o så får man bläddra o ta reda på djur och läte.
Himla roligt.
Bläddra är för den delen också ganska roligt numera.
 
 
I en av böckerna kan man känna på djurens päls eller ankans fot eller lejonungens tunga. Och så är det lite lagom text till.
Den här har vi börjat läsa när vi ska somna för förmiddagsvilan. Mysig stund faktiskt om man frågar mig :-)
Men det är klart, dom gångerna man kommer upp i bortåt sju varv börjar jag ju gäspa själv...
 
 
Två av böckerna har luckor att öppna och bakom vissa luckor finns ljud ihop med bilderna. 
Dom är ju roligast.
O luckorna är rejält tejpade sen en tid.
Det är ju så roligt att öppna dom att man drar i dom lite väl mycket...
 
 
Den enda bok jag egentligen läser är den med djuren man kan känna på. Övriga (o även känselboken ibland) går jag mest igenom o säger va allting är o hur det låter (om det låter).
 
Men det är nog en trevlig samling vi har, även om vi såklart även sitter inne med ett par Pelle Svanslös o Alfons Åberg.

Faktafel

Jag blev märkligt upprörd när jag låg o läste igår.
För tillfället läser jag sista delen i Louise Boije af Gennäs trilogi om 00-talet. Har läst allt hon har skrivit (som jag vet om) o hon är en favorit sen mer än 15 år sen tillbaka.
Dom här böckerna innehåller 00-talets stora händelser i världen, som tsunamin o 9/11, invävt i historien. O det kan hända att man får ta sig lite friheter o ändra på lite datum eller väder eller så, men igår blev jag märkligt irriterad.
Lite eftersom det ännu inte framkommit i boken att man har tagit sig just såna friheter.
 
O eftersom 4 november 2008 påstås va en söndag.
Det stämmer inte.
Är det nån som har stenkoll på dagarna i början av november 2008 så är det jag.
 
4 november 2008 va en tisdag.
Detta vet jag eftersom jag vet att 2 november va en söndag.
Detta vet jag eftersom jag satt på ett flyg från Landvetter till Reina Sofía o dom flygen gick bara på söndagar.
 
Jag vet också att 5 november va en onsdag eftersom hela destinationen TFS va på riddarspel.
Således va 7 november en fredag, vilket jag definitivt vet eftersom vi va på en hiskelig musikalkväll inte värd namnet, där jag o en viss finländare bestämde oss för att sitta vid gladaste bordet. 
 
Att 4 november va en tisdag vet jag eftersom 11 november va en tisdag. 
Detta vet jag eftersom jag tre dagar senare fick ett sms med förfrågan om kaffe "or even dinner tonight", vilket hade väntats med dom tre dagarna man enligt uppgift skulle vänta efter en dejt innan man hörde av sig.
Jag vet exakt var jag satt när jag såg sms:et. Vid bordet i vänstra hörnet på cafét bredvid El Teleférico uppe vid Teide. O till Teide körde vi bara på tisdagar o fredagar.
 
Så nej. 4 november 2008 va inte en söndag.
Trust me.

Det börjar med en 3:a...

I morse annonserade mobilen att the big 3-0 har startat.
Veckorna som börjar med siffran 3.
Siffran som veckan kan börja med då det hela startar. Om man har tur.
Det är ju också sannerligen högst troligt att första siffran är en 4:a när det sätter igång, men drömma kan man ju alltid.
 
Vecka 30 alltså.
Hur kom du hit så fort?
Va stor skillnad det låter på 29 o 30. 29 låter ju som "det är låååångt kvar", men 30 kommer helt plötsligt inbrakande med "det är nääär som heeelst". 
Kl. 23.59 är det hur lugnt som helst o så kl 00.00 piiip är det kört.
Gulp.
 
Jag hade bestämt att jag inte skulle läsa några "vänta barn"-böcker.
Annat än information man får från sjukvården. Jag tänker att det finns ju så mycket där ute nu för tiden o inte bara Lennart Nilsson från 70-talet. Skulle ju inte kunna välja om jag började undersöka saken.
Men så fanns hon bara där. I ena kolumnen på Adlibris hemsida när vi letade reaböcker.
 
Kvinnan som får mig att skratta högt. Som skriver om det där igenkännande som ingen annan skriver om. Som jag har skrivit beundrarbrev till en gång i tiden (o fått svar, jojatack!).
Jag menar, vem annars pratar så ärligt hur livet ställs totalt på ända eller det hudfärgade zebraskinnet som dyker upp?
Vem annars ställer dom stora frågorna kring hur mycket flytningar det egentligen kan finnas samt hur slätrakad man bör va när man ska ligga där o fläka upp sig?
Samt va som händer när man har begränsat nedpackade objekt i BB-väskan till enbart CD-skivor.
 
Det va ju inte direkt svårt att lägga den i kundkorgen precis. Klick, klick med klickfingret så låg den där.
 
 
Så nu kan jag åter skratta högt o le igenkännande som varje gång jag läser nånting av the one and only Malin Wollin.
Ska man bara läsa en "vänta barn"-bok så är det nog tamejtusan den här! :-)
Visa fler inlägg